lördag 9 juli 2016

Små grodorna


Små grodorna

Scen 4

Morfar, Lotta, Sten, Anna (sitter kring ett vitmålat bord i träd-
gården och äter middag)

Anna  Titta inte på mej!

Lotta  Vad pratar du? Och varför äter du inte?

Anna  Nä, för fiskögonen tittar på mej.

Lotta  Dumheter. Ta bort fiskresterna, pappa, är du snäll! (mor-
far tar fatet med fiskrester från bordet och sätter det i en rabatt
bakom sin stol)

Anna  Jag vill inte ha fisk.

Lotta  Då får du väl vara utan mat då. Du dricker ju inte saften
heller.

Anna  Nä, för jag är inte törstig. (vänder sig om och stirrar på
fatet i rabatten)

Morfar  (tar Anna lätt i örat och vrider hennes huvud mot bor-
det) Vet du vad den där blomman heter? Den som har samma
färg som jordgubbssaften.

Anna  Nä, vad heter den då?

Morfar  Kråkklöver.

Anna  (tar blomman och håller den mot glaset) Det är bara näs-
tan samma färg.

Sten  Färgen påminner om fenolrött. Som vi har i laboratoriet.

Morfar  Jaså, fenolrött.

Sten  Det är ett pulver som tillsätts ett tillväxtmedium.

Morfar  Jaså, tillväxtmedium.

Sten  Tillväxtmediet är odlingsvätskan som cellerna lever av.
Färgen som uppstår indikerar om vätskan är sur eller basisk.

Morfar  Jaså, sur eller basisk.

Lotta  Ja, så förhåller det sig, pappa.

Morfar  (till Anna) Tänk, vad de kan, de där två! Fast vi båda
går inte av för hackor vi heller. I dag till exempel har vi varit
och studerat kvaliteten på badvattnet och så har vi startat ett
experiment med två grodor.

Lotta  Vad då för experiment?

Anna  Vad då morfar? Vi har väl inte startat nåt ex-primänt?

Morfar  Henrik fick en livskamrat. Vi ska utröna hur länge de
kan trivas ihop.

Lotta och Sten  (ser på varandra)

Sten  Lotta och jag tänkte prata lite om den här trädgården.

Morfar  (iakttar uppmärksamt efter varandra Sten och Lotta)
Jaså. Prata på ni bara. Jag är idel öra.

Lotta  Vi hade tänkt att man kunde rensa upp lite. Här är för
mycket bråte. Väderkvarnen till exempel. Och alla rabatter och
gångar. Så mycket onödigt arbete. Det vore bättre med en rik-
tig gräsmatta.

Morfar  Och dammen? Får den vara kvar?

Sten  Det är ju inte någon riktig damm. Bara en liten betonggrop.
Visst kan den få vara kvar. Men vad ska man med en damm till,
när sjön ligger så nära?

Morfar  (till Anna) De tänker ta bort dammen.

Anna  Va? Är ni inte riktigt kloka! Det är ju Henriks damm. Och
hans kamrats...

Lotta  Det är ju ingenting bestämt än.

Anna  (springer upp från bordet, ställer sig bakom Lottas stol och
börjar skaka den vilt, skriker med gråten i halsen) Ni får inte ta
bort dammen!

Lotta  Seså, lugna dej! Den får väl vara kvar i sommar då.

Anna  Den ska vara kvar alltid,  a-l-l-t-i-d.

Lotta  Nästa sommar har du kanske inga grodor.

Anna  (springer iväg till dammen)

Morfar  (liksom för sig själv) Jo, det kan man tänka sig.

Lotta  Vad menar du?

Morfar  Jo, det kan man tänka sig. Att Henrik snart har tröttnat
på sin groda. Eller hon på honom.

Sten  (stiger hastigt upp) Jag går in och kokar kaffe. (står emel-
lertid kvar bakom sin stol med händerna på stolsryggen)

Morfar  (vänd till Lotta) Så länge jag är här och tar hand om Anna
och trädgården om somrarna behöver ni ju inte förhasta er. Fast
det är väl inte för arbetets skull som... Jag var förvånad när du
lät Tommy ta lägenheten medan du själv behöll fritidshuset, när ni
skildes. Jag tyckte Tommy skulle haft det här. Det är ju hans far
som...

Sten  (harklar sig)  Jag går in och kokar kaffe...

Morfar  Har du inte gått än?

Sten  (går)

Lotta  Varför är du småelak mot Sten hela tiden?

Morfar  Är jag småelak?

Lotta  Ja, det är du.

Morfar  Gå och trösta honom du, om jag har sårat honom på något
sätt! Så går jag och tröstar Anna, som ni har sårat. (stiger upp)

Lotta  (Stiger också upp) Jag förstod väl att det skulle bli så här om
man ville ändra på något.

Morfar  Är du säker på att det är du som vill ändra?

Lotta  (svarar inte, går efter Sten)

Morfar  (går till dammen, där Anna sitter på huk med armbågarna
mot knäna och ansiktet dolt i händerna. Fast hon hör morfar komma
ser hon inte upp. Morfar nynnar för sig själv)

Morfar (halvhögt) Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Ej pansar, ej pansar, ej pansar hava de...


Slut. (De tre första scenerna i pjäsen var införda den 6, 7 och 8 juli 2016)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar