Fridolins lustgård

En dalmas kallade sig löskekarl
och antog namnet Haquin Fridolin.
Hans lustgård finns såväl i poesin
som i naturen än i gott förvar.

Där prunkar ros och ginst är dagen klar,
i sol trivs också kungsljus, tok och lin.
Hjärtstillan, ömsint vårdad, grönskar fin
och nattyxnen står blek men underbar.

Yxnen är jungfrun som åt natten spar
sin trolska doft, berusande som vin.
Ger hon sig hän blir det hennes ruin
och en som kränker har blott från lukt kvar.

Fast det ej sägs rent ut av rimmarsmeden
göms det ett kräldjur också i hans Eden.