En vacker, sorgsen och lärorik visa i svamptider

skriven fordom av okänd författare

Svampälskaren Karl-Johan

Det var en yngling, vid namn Karl-Johan.
Han skrev små dikter (även på toan!)
Jag vill blott nämna  en fin sonett
om champinjonspäckad omelett.

En gång så gick han i aftonstunden
att plocka svampar i Gröna Lunden.
Han såg en vacker med klarröd hatt
och vita prickar och tänkte att:

Jag går och plockar den med detsamma,
sen tar jag hem den och visar mamma.
Så vita ben och så saftig kropp,
hon blir nog glad åt en sådan sopp!

Men modern sade: Men kära gosse,
vad har du hittat, nä, fy nu påsse!
Den är ju giftig, din fina svamp
och den ser ut som en riktig vamp!

Lille Karl-Johan fast modersbunden,
han förde trotsigt sin svamp till munden
och svalde häftigt, så det sa; SMACK!
Karl-Johan hörs inte mera. Ack!

Vad lär en yngling av denna visa?
Går han och kysser en Flitig Lisa?
Måste han avstå sin svamp-amour?
Och vilket råd får han av sin mor?

Jo, detta: När han går ut om kvällen,
så ska han spana in Kantar-Ellen.
Hon är rätt skygg, men på gulligt vis,
och doftar gott – hon får mammas pris!


Kan sjungas till samma melodi som Apladalsvisan.