onsdag 3 augusti 2016
Havsdikt
Sonett ur Åkersenap
Ett naket landskap, ett som låtit skala
bort varje prydnad, slitit av all prakt!
Ja, varje skärgård har en yttre trakt
berövad allt utom det ödsligt kala.
Vill du fly bort och slippa det banala?
Fly dit där fastlandet har mist all makt!
Lugnt slår ditt hjärta, som i vågens takt.
Var ord blir dött och tungan slutar tala.
Fast står en klippa, ständigt vattenspolad.
Sträv hörs en sång, av vinden alltid gnolad.
Tryggt vaggas du, som av en väldig famn.
Sent skall du glömma platsen eller färden.
Tomt ligger skäret, saknar träd och gärden.
Hus har det ej och inte ens ett Namn.
Dikten i boken är illustrerad med en helsidesbild på en målning av
Ulla Bergrahm, kallad Havets melodi
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar