Små grodorna

Små grodorna 

Scen 2

Några minuter senare.

Anna  (ropar på avstånd) Morfar! Morfar!

Morfar  (rycker till och sätter sig upp i hammocken) Va? Var
det någon som ropade?

Anna  (blir synlig) Varför svarar du inte, morfar? Jag ropade ju.

Morfar  Ja, vad är det frågan om?

Anna  (kommer gående sakta med händerna kupade kring något)
Morfar, gissa vad jag har hittat!

Morfar  Nä, hur skulle jag kunna gissa det? Något värdefullt ser
jag nog att det är. En guldklimp kanske?

Anna  Nä, för det är en groda.

Morfar  En groda?

Anna  Ja, en jättegullig en. Blev du inte glad?

Morfar  Javars. Vad ska du med den till? Steka den till middag?

Anna  Äsch, vad dum du är. Det förstår du väl att nu får ju Henrik
en kompis. Nu behöver han inte vara ensam längre. (går till dam-
men och sätter sig på huk) Kom lilla Henrik! Kom! Kom! Nu får du
en egen grodkamrat. (håller fram händerna) Titta så söt han är!

Morfar  (stiger upp och går bort till dammen) Ska du inte släppa ner
den rackaren i vattnet?

Anna  Jo, men dom känner ju inte varann än. Morfar, du kan väl
putta på Henrik så han kommer hit.

Morfar  Jag ser ju inte ens var han håller hus.

Anna  Han sitter ju där! (gör en  rörelse med kroppen)

Morfar  Var?

Anna  Där bakom det stora bladet, ser du väl!

Morfar  Jag har alltid tyckt att Henrik verkar lite blyg. Jag tycker
du ska släppa ner den där nya krabaten här vid kanten, så får dom
bekanta sig med varandra så småningom.

Anna  Ja, jag gör väl det då. (släpper ner grodan i vattnet)

Morfar  Ska du inte gå in och tvätta dig om händerna?

Anna  (utan att höra) Oh, vad jag är lycklig! Nu har jag två grodor.
Jag måste ringa och tala om för mamma... (springer i väg mot huset)

Morfar  (ropar efter henne) Anna!

Anna  (hör ingenting)

Morfar  Nähej... (står kvar en stund och ser efter flickan, börjar
gnola melodin till "Små grodorna", går därefter tillbaka till ham-
mocken och börjar gunga, lägger sig, tar en tidning och börjar
läsa)

Scen 3 följer i morgon. Scen 1 fanns i bloggen den 6/7 2016.