Om Fredmans ensamma resa till Vaxholm en mycket het sommardag

     --- Stolta stad!
     --- Jag dig glad
     nu lämnar vid Grand
     i morgonsolens brand.
     Tills vi ses, so long,
     slottets bruna kartong! ---
     Skepparn ler ---
     mot oss ner ---
och "Roslagens" gap ses sluka fler och fler
     "Le Levant" ---
     ligger grant ---
     vid Norrströms andra kant. ---

     --- Skum och brus.
     --- Torn och hus
     uppdukade, små,
     liksom på brickor stå.
     Som en ostkupa rund,
     Globen syns en stund. ---
     På ett krön ---
     höjs en skön ---
men inplastad spira som en flaska grön.
     Febersjuk ---
     sol´n var duk ---
     har slängt och sin peruk. ---

     --- Här och där
     --- kobbar, skär
     och fyrar ibland,
     pekfingrar vid en strand.
     Vad syns där, förlåt?
     Jaså, kryssningsbåt! ---
     Böljeslag. ---
     Se, god dag, ---
pråmskeppare, säj, vad drar du, undrar jag.
     Öl och vin? ---
     Riggad, fin ---
     en seglare går in. ---

     --- Tack till skyn
     --- för var syn,
     som gläder en själ
     och gör vart öga väl!
     På en ö med en häll
     syns ett stort kastell. ---  
     Där är stan ---
     dit vår svan ---
har simmat så lugnt alltifrån huvudstan.
     Klang och skål ---
     för vårt mål, ---
en fläck, en metropol! ---


Pastisch ingående i min samling Fredman går igen...