En dikt av Anamarija Todorov

Uppsägningen

När bägaren rann över och jag sa upp mig
gratulerade chefen mig och menade
att det var utvecklande med förnyelse
och nya karriärvägar.

Av mina arbetskamrater fick jag en ormbunke
och ett kitschigt kort med allas underskrifter
som tack för tiden vi haft tillsammans.

Jag gick därifrån lättad med känslan av revansch.

Där slapp jag gnällspiken och surpuppan,
tjatmostern, snåljåpen och narcissisten,
viktigpettern och bitchen med sitt hov,
häxan, parian, klanten,
datornörden och snålskjutsåkaren,
simulanten och entusiasten,
den ambitiöse fan och hans moster,
martyren, latmasken, charmören,
baktalaren, intrigmakaren, tjallaren,
xenofoben och jantelagsfantasten,
hela bunten inklusive köksbiträdet
lokalvårdaren, vikarien och praktikanten.

Ingen skulle sakna mig heller.

På avskedskalaset i personalrummet
dukades det fram kladdkaka med vispgrädde.
Jag drack det sura kaffet
och undrade hur jag lyckades
svälja utan att sätta i halsen
medan jag fyrade av ett leende
och tackade för den lärorika tiden
då jag fått ta del av allas kompetenser.


Dikten ingår i diktsamlingen Brytningen, utkommen 2013.
Anamarija Todorov är en av 50 författare som ingår i min
samling Poetiska porträtt – i svartvitt med sonett.