Shakespeare – en sonett

Sonett nr 146, den mest "religiösa" i Shakespeares sonettsamling om 154 sonetter, har ingen direkt anknytning till det kärlekens triangeldrama som samlingen mest handlar om. Den här tolkningen finns i min bok William Shakespeare Sonetter från 2009, då det hade gått jämnt 400 år sedan verket ursprungligen publicerades.

O själ, mitt syndfulla livs medelpunkt,
narrad av krafter, som betjänar dig,
säg, varför hungrar du och suckar tungt,
medan ditt yttre hölje kråmar sig?
När för ditt hus det skrevs så kort kontrakt,
varför så högt ett pris betala ut?
Skall maskarna, arvingar till din prakt,
ta allt du dyrt betalt – är det ditt slut?
På kroppen, tjänaren, i så fall lev,
låt hans förluster öka ditt förråd,
sälj skräp han samlat, tid han tomt fördrev,
bli arm utvärtes, innerst rik på nåd.
     Då när dig Döden, som själv närs av män
     och Döden död kommer ej mer igen.