En vårdikt

Våren är här och mördarsnigeln har liksom det andra farliga vilddjuret, björnen, vaknat ur sin hibernation. Av alla de hemska vilddjuren är det bara politikerna som hibernerar på sommaren. Den längsta sommarhibernationen Harold Wilson (premiärminister i Storbritannien 1964-70 och 1974 till 76) upplevt, sa han var Edward Heath´s (premiärminister 1970-74), den varade hela sommaren. I Sverige sommarhibernerar statsministrarna gärna på Harpsund. Wilson var där en gång och fick se en katt promenera omkring i trädgården. – Är det din, frågade han Erlander, som svarade: – Nä, jag trodde det var din! Sen lade de sig i varsin hängmatta och fortsatte att sova. – Nu hamnar jag visst utanför ämnet, som skulle vara våren. Här kommer den, vårdikten.

Mördarsnigeln

En mördarsnigel sa en gång,
att han var värd en egen sång.

Detsamma tyckte även jag
och skrev om honom samma dag.

Tyvärr blev tiden inte lång,
som han fick njuta av sin sång.

En sån som han möts mest av hat
och salt och gift läggs i hans mat.

Och dör han ej av giftet strax,
så blir han klippt itu med sax.

Men värre än bli klippt i två
var sättet som han dödde på.

För han blev uppäten, jag tror,
utav sin egen storebror.

(Hibernia = Vinterlandet, det latinska namnet på Irland)