Lek med metamorfoser (Ovidius)

Jag Philemon

Jag Philemon
älskar min Baukis.
Hon är för mig den enda.
Vi lever ett stilla liv
och sällan ringer någon på vår dörr.
Skulle de ändå komma, Jupiter och
            Merkurius,
och sakna mat och husrum,
skulle de, igenkända eller ej, en dag som denna
få kåldolmar med potatis och lingon till middag
och till efterrätt hallonkräm med mjölk.
Ett par extrasängar skulle vi säkert också
             kunna leta fram.
De skulle inte behöva tacka oss med
             något tempel
och jag avstår gärna från att bli präst.
Vad växtligheten på våra gravar beträffar
så sätter åtminstone jag, Philemon, min tro
till jordens egen kraft.