En svinaktig sonett

Fick ett brev i går från en dam i Södertälje som hittat min bok Åkersenap på biblioteket och som berättade att hon själv skrev dikter i denna form, som hon ville skicka till mig och få ett omdöme om. Jag svarar att: sänd dem bara!

Det verkar vara många som är intresserade av formen, trots att eller just för att den är rätt svår. Kanske en liten sonettskola skulle vara bra. Formen kan ju faktiskt varieras och att tala om tvångströja som en del gör om all bunden poesi är falskt. Här är en av sonetterna ur Åkersenap; med följande rimschema: abba abba cdc dcd. Rytmen är femtaktig jamb (en jamb består av en trycksvag stavelse följd av en tryckstark).
Dikten har både manliga (enstaviga) och kvinnliga (tvåstaviga)  rim. Dessutom innehåller den flera allitterationer (bokstavs-, begynnelserim) "Golfens gudar", "Lokes list", "hovrar hök" osv; sådana  är inget krav men senap på fläsket. Här är sonetten (jag kanske återkommer med mer tankar om diktformen):

Att världen går mot undergång omsider,
att jag sett upptakten till Ragnarök,
det tror jag, där jag sitter i mitt kök,
som också är min rimsmedja och smider.

Mitt skäl att spå, som völvan, hemska tider
är vildsvinens allt fräckare försök
att störta Golfens Gudar med sitt bök.
O, Åker, vilken våldsvärld som sig sprider!

Från Gripabunkern hör jag Garm, som kvider.
I luften kraxar korp och hovrar hök.
Förgäves, ack, den goda världen strider

mot Lokes list och galna grisars stök.
I klubbhuset syns nu en galt som skrider
i golfkeps fram och gastar: Gratis krök!


I boken finns en bild av en ko med väldiga horn och följande text i anslutning 
till den: När jag skulle fotografera vildsvinen dök istället en ko upp, förmodligen
ännu ett illavarslande tecken. Är det i ett horn från en sådan här ko (i Voluspa – 
völvans spådom – kallat Gjallarhornet), som guden Heimdall kommer att blåsa 
för att förkunna Fenrisulvens, Midgårdsormens och de andra odjurens uppdy-
kande och världens undergång?